Denna veckan har vi läst om integritet i sociala medier, samt hur olika tjänster har vuxit fram under åren. Tjänster så som Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat med mera. Dessa har alla flera saker gemensamt, dem började alla på sina unika sätt, för att sen utvecklas mera och mera. En utveckling som inte alltid strävar mot att bli mera unik mot sina konkurrenter, utan snarare och i de flesta fall att efterlikna sina konkurrenter mer och mer. Allt för att kunna möta en större marknad och att få flera användare till sina respektive tjänster. Vilket Bernhardt & Strandh skriver om i sitt inlägg “Digitala trender och sociala medier” (2015), där dem skriver hur Snapchat utökar sina funktioner för att kunna stå sig mot andra tjänster. För användaren finns det en allt större och viktigare roll att ta del av när man skriver upp sig på de olika tjänsterna. Det är hur ens integritet påverkas och hanteras av tjänsterna. Ifall användarna ens bryr sig och ifall, vad det är dem bryr sig om och på vilka olika sätt man aktivt kan sträva mot en bättre integritet på tjänsterna.

Jag använder dagligen en rad olika sociala medier. Medier som jag använder för att nå ut till andra användare, få information ifrån och att få bekräftelse ifrån. Det man lätt förbiser är att allt man lägger ut kanske inte alltid förblir mitt och att tjänsterna har rätten att använda mitt material och eller tredje parter. Vilket så klart står i användarvillkoren när man skapar kontot, men som man tar förgivet och förmodligen inte läser. Vilket kan i vissa fall bryta mot ens integritet mer än vad man kanske är villig till. “Social networking is an interesting but complex context in which service providers, users, and other third parties engage in information disclosure and can potentially serve as information privacy violators.” (Benson, Saridakis & Tennakoon. 2015) Vilket då kan vara värt att ta sig en extra titt på villkoren som man säger upp sig till och ta ställning emot. På Instagram kan man t.ex. välja att sätta sitt konto på privat, så ger man inte sin tillåtelse för Instagram och andra tredje parter att använda sitt material. Men framförallt så bör man tänka en extra gång innan man lägger upp något och överväga ifall man vill ge andra möjlighet till ens material. Och såklart se till så att de man lägger upp är ens eget material, så att man inte bryter mot någons upphovsrätt.

Ett annat stort problem med social medier är möjligheten för folk att skriva precis vad dem till vem dem vill. Vilket möjliggör för nätmobbning och för privata påhopp. Vilket såklart medierna tar avstånd ifrån och har i sina användarvillkor. Men detta hindrar inte användare att ändå skriva helt fritt. Måna funktioner arbetar mot detta, man kan välja att blocka och anmäla användare, man kan göra konton privata och slå på filter. Vilket Häggberg skriver om i sin artikel “Instagram: alla dolda funktioner och hacks du borde känna till” (2017), där hon beskriver hur man går tillväga på Instagram för att filtrera bort elaka och näthat bland kommentarerna. Det finns många liknande funktioner bland de olika tjänsterna som användare borde känna till och aktivt bör engagera sig i. Framförallt en möjlighet för föräldrar att hjälpa sina barn så att de kan skyddas sig när det använder sociala medierna.
Sammanfattningsvis så finns det mycket som man bör tänka på när man använder sociala medier. Så att man värnar sig om sin personliga integritet om. Funktioner som finns bland tjänster, men som i många fall kan vara något dold i apparna. Men som man bör uppmärksammas om och delge till andra användare.
Referenslista:
Häggberg, Elin (2017) “Instagram: alla dolda funktioner och hacks du borde känna till” [Elektronisk] Tillgängligt:http://teknifik.se/2017/03/instagram-stories-dolda-funktioner-och-hacks/ [Besöksdatum: 2017-04-05]       
Vladlena Benson, George Saridakis & Hemamaali Tennakoon, (2015) “Information disclosure of social
media users: Does control over personal information, user awareness and security notices matter?”
Information Technology & People, Vol. 28 Issue: 3,pp. 426-441, doi: 10.1108/ITP-10-2014-0232
[Elektronisk] Tillgängligt: http://dx.doi.org/10.1108/ITP-10-2014-0232 [Besöksdatum: 2017-04-05]