Denna veckan har vi läst om integritet i sociala medier, samt hur olika tjänster har vuxit fram under Ã¥ren. Tjänster sÃ¥ som Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat med mera. Dessa har alla flera saker gemensamt, dem började alla pÃ¥ sina unika sätt, för att sen utvecklas mera och mera. En utveckling som inte alltid strävar mot att bli mera unik mot sina konkurrenter, utan snarare och i de flesta fall att efterlikna sina konkurrenter mer och mer. Allt för att kunna möta en större marknad och att fÃ¥ flera användare till sina respektive tjänster. Vilket Bernhardt & Strandh skriver om i sitt inlägg ”Digitala trender och sociala medier” (2015), där dem skriver hur Snapchat utökar sina funktioner för att kunna stÃ¥ sig mot andra tjänster. För användaren finns det en allt större och viktigare roll att ta del av när man skriver upp sig pÃ¥ de olika tjänsterna. Det är hur ens integritet pÃ¥verkas och hanteras av tjänsterna. Ifall användarna ens bryr sig och ifall, vad det är dem bryr sig om och pÃ¥ vilka olika sätt man aktivt kan sträva mot en bättre integritet pÃ¥ tjänsterna.

Jag använder dagligen en rad olika sociala medier. Medier som jag använder för att nÃ¥ ut till andra användare, fÃ¥ information ifrÃ¥n och att fÃ¥ bekräftelse ifrÃ¥n. Det man lätt förbiser är att allt man lägger ut kanske inte alltid förblir mitt och att tjänsterna har rätten att använda mitt material och eller tredje parter. Vilket sÃ¥ klart stÃ¥r i användarvillkoren när man skapar kontot, men som man tar förgivet och förmodligen inte läser. Vilket kan i vissa fall bryta mot ens integritet mer än vad man kanske är villig till. ”Social networking is an interesting but complex context in which service providers, users, and other third parties engage in information disclosure and can potentially serve as information privacy violators.” (Benson, Saridakis & Tennakoon. 2015) Vilket dÃ¥ kan vara värt att ta sig en extra titt pÃ¥ villkoren som man säger upp sig till och ta ställning emot. PÃ¥ Instagram kan man t.ex. välja att sätta sitt konto pÃ¥ privat, sÃ¥ ger man inte sin tillÃ¥telse för Instagram och andra tredje parter att använda sitt material. Men framförallt sÃ¥ bör man tänka en extra gÃ¥ng innan man lägger upp nÃ¥got och överväga ifall man vill ge andra möjlighet till ens material. Och sÃ¥klart se till sÃ¥ att de man lägger upp är ens eget material, sÃ¥ att man inte bryter mot nÃ¥gons upphovsrätt.

Ett annat stort problem med social medier är möjligheten för folk att skriva precis vad dem till vem dem vill. Vilket möjliggör för nätmobbning och för privata pÃ¥hopp. Vilket sÃ¥klart medierna tar avstÃ¥nd ifrÃ¥n och har i sina användarvillkor. Men detta hindrar inte användare att ändÃ¥ skriva helt fritt. MÃ¥na funktioner arbetar mot detta, man kan välja att blocka och anmäla användare, man kan göra konton privata och slÃ¥ pÃ¥ filter. Vilket Häggberg skriver om i sin artikel ”Instagram: alla dolda funktioner och hacks du borde känna till” (2017), där hon beskriver hur man gÃ¥r tillväga pÃ¥ Instagram för att filtrera bort elaka och näthat bland kommentarerna. Det finns mÃ¥nga liknande funktioner bland de olika tjänsterna som användare borde känna till och aktivt bör engagera sig i. Framförallt en möjlighet för föräldrar att hjälpa sina barn sÃ¥ att de kan skyddas sig när det använder sociala medierna.
Sammanfattningsvis så finns det mycket som man bör tänka på när man använder sociala medier. Så att man värnar sig om sin personliga integritet om. Funktioner som finns bland tjänster, men som i många fall kan vara något dold i apparna. Men som man bör uppmärksammas om och delge till andra användare.
Referenslista:
Häggberg, Elin (2017) ”Instagram: alla dolda funktioner och hacks du borde känna till” [Elektronisk] Tillgängligt:http://teknifik.se/2017/03/instagram-stories-dolda-funktioner-och-hacks/ [Besöksdatum: 2017-04-05]       
Vladlena Benson, George Saridakis & Hemamaali Tennakoon, (2015) ”Information disclosure of social
media users: Does control over personal information, user awareness and security notices matter?”
Information Technology & People, Vol. 28 Issue: 3,pp. 426-441, doi: 10.1108/ITP-10-2014-0232
[Elektronisk] Tillgängligt: http://dx.doi.org/10.1108/ITP-10-2014-0232 [Besöksdatum: 2017-04-05]